Äntligen hemma
Huhh, vart tog den här dagen vägen? Åkte iväg med 13 tåget från Åbo. Väl i Helsingfors var ja snabbt och laddade busskortet mitt för att sen hoppa på bussen till hallen, där sen den vanliga rumban med att tejpa knä o fot inför matchen började. Fick även idag som många andra dagar tejpa en vrist och en axel på två lagkamrater. I de flesta fallen e de ingen vanlig idrottstejp jag använder utan istället den nya tejpmetoden kinesiotaping/kinesiology taping (de vackra o färgglada tejpen).
Matchen vet ja int om de finns så mycket mer att säga om än att det blev en rejäl förlust. Spelade mot gamla lagkamrater från granitiden o flere av dessa spelade ifjol i mästerskapsserien. Efter 60 minuter spelade fanns det inte en position jag inte skulle ha spelat på idag, allround spelare som jag blivit i laget. Roligast var att för första gången på mycket länge spela på centern, trivs nog bra där trots att det märks efteråt med alla blåa prickar på armarna. Trött i hela kroppen efteråt måst jag säga, 60/60 minuter spelade för mig idag. Ingen bra match från min sida, men när är man helt nöjd? Kändes mest som om jag bara fumlade med bollen.
Åkte på kaffe efter matchen med en lagkamrat och hennes vänner. Därifrån sen vidare ut på en liten körtur och sen hem. (For med på kaffet för att sedan min lagkamrat skulle få någon att köra henne till marias jour och ett läkarbesök.) In genom dörren stövlade ja sen med mina kassar klockan 21.30.
Kommentarer
Postat av: Mamma
..och mitt i allt villervallat glömde du bort att ringa hem till Mamma och berätta att du var hemma..fy på dig..; ). Det e alltid det viktigaste!
Trackback
