Fyra dagar efter långrundan på 31km och knät vill ännu inte sammarbeta. Trodde ju tidigare känningarna/smärtorna i knät kom från mitt samma gamla problemområde (övre leden mellan skenbene och vadbene, strax under knät). Men då symptomen känns lite väl olikt hur de brukar så har jag fått tänka om. Dessutom får jag int fram nåt med testerna. Var tidigare inne på att det möjligen är ett löparknä och det är högst troligt den rätta diagnosen i dethär fallet, suck! 

 

Löparknä som är en av de vanligaste skadorna för löpare karakteriseras av smärtor på utsidan av knät, smärtor som uppkommer speciellt vid löpning i nedförsbackar. Löparknä uppkommer av upprepade friktioner mellan lårbenets epicondyl (benknölen på utsidan av knät) och det iliotibialabandet (en tjock sen hinna,ITB). Vid överbelastning uppstår en inflammatorisk process runt frikstionsområdet. Friktionen sker helt normalt varje gång man böjer och sträcker knät. Orsakerna bakom ett löparknä kan bero på t.ex spänd ITB, svaga stabiliserande muskler i höft och bål, pronerade fötter och en felaktig löpteknink.

 

 

Tur i oturen är väl då att jag på jobb har möjlighet att försöka behandla mig själv. Normalt behandlas löparknä med bl.a tvärfriktioner, massage av ITB, töjning av ITB och träning av stabiliserande muskler i höft och bål. På senare tid har även tryckvågsbehandling/stötvågsbehandling börjat användas. Den som har bra minne kanske kommer ihåg att jag hade just den behandlingsmetoden som ämne för slutarbetet mitt. Med andra ord blev jag kvar efter jobb för att testa skjuta mig själv, behandlingen varar int så länge men ack o ve hur förbannat sjukt de tar. Är int de lättaste ti försöka hålla sig kvar på bänken samtidigt man själv skall hålla i applikatorn. AUTCH!