Hinner int med...

Dagarna verkar bara flyga iväg för tillfället. Känns som dygnets alla timmar inte riktigt räcker till för allt man skulle vilja göra. Det "största" som hänt sen sist är väl kanske att jag deltagit mitt första triathlon, som jag är helt nöjd med resultatet i :) Fick definitivt mersmak för grenen men för längre distanser krävs nog mer träning...men var knappast det sista triathlonet jag deltog i.
 
Veckorna har i stort sätt gått åt till jobb och träning. Men nu vankas det tävling igen. På söndagen snör jag nämligen på löparskorna för ett femte halvmarathon. Åker till Helsingfors redan imorn iom en tidig start på söndagen...Känner mig inte riktigt lika taggad som tidigare, känns som målet på en tid under 2 timmar inte är möjligt för tillfället...Rädd för att löparknät kommer ge sig till känna...Vet att jag brukar tagga till då jag kommer in i loppet så ni kan ju alltid hålla lite tummar och tår för mig på söndagen! 
 
 
Annars har jaghaft syster min hit idag på dagsverke, så kom hem från jobb till nystädad lägenhet, hur skönt är int att börja helgen med det! :D Tack tack Elin!
 

I två veckor...

...har jag suttit som nästan klistrad vid TV:n. Det har blivit många sena nätter och mycket har varit planerat utifrån OS programet (galen som man är). Handbollen har bjudit på flera nagelbitare på både dam och herr sidan. Inte minst dagens final mellan Sverige och Frankrike...en fin kampvilja från det svenska landslaget som tyvärr inte räckte ända fram. För Finlands del blev det 3 medaljer, ett silver och två brons. Nu är det bara slutet av avslutningscermonin som återstår av dessa Olympiska spel. Kan inte annat säga än att det kommer bli tomt, mycket tomt efter två veckor fullspäckad med idrott. 
 

Målsättning, ett avslöjande

Har sedan våren planerat och funderat över nästa vårs stora mål. Den uppmärksamma kanske såg det på bilden i inlägget under. Dagen efter den ödesdigna 31km:s rundan tog jag mod till mig och anmälde mig. Det kommer med andra ord att vankas Marathon. Asics Stockholm Marathon 2013 är nu det stora målet jag siktar på vad gäller löpningen. Loppet går av stapeln den 1 Juni 2013, med start utanför stockholmstadion och målgång inne på stadion. 
 
Detta medför att jag nu kommer försöka öka mängden löpning. Dessutom känner jag att jag kommer vara tvungen att förstärka musklerna runt höfterna och hela mag/rygg korsetten för en bättre hållning och helt i skadeförebyggande syfte. På bloggen kommer jag försöka reflektera över vägen mot mitt första marathon, i den mån jag känner för :)
 
För tillfället ligger fokus även lite närmare i tiden, nämligen på Helsinki City Triathlon den 25.8 och Esbo strandmarathon (halvmarathon distansen) 23.9. För halvmaran ligger ju målet (så länge knät sammarbetar) på att gå under två timmar. 
 

Flash, birs och intervaller

Har blivit en hel del aktiviteter under helgen som gått. I lördags var det boundbirs i vår lilla stad och bönderna hämtade landet in till centrum. På morgonen hade vi samlats med flashmobs gruppen från zumban för att återigen överraska och överta pargas centrum ;) Favorit i repris från Pargasdagarna i början av Juni. För den som vill se klipp från helgens dans är det bara att söka på flashmob boundbirsn 2012 på youtube.
 
Fortsatte sedan med ett backintervall pass i värmen. Hade Elin med mig och det blev en kort uppvärming och sedan 5x5 spurter i olika kombinationer upp för en backe ute i terrängspåret. Allt som allt skrapades 4,33km ihop under passet. På kvällen fortsatte jag ännu aktiveringen med att ta en promenad tillsammans med en vän, 10,3km blev den rundan :)
 
Blev ett helt ok intervallpass i backen
 
Idag började jag sen dagen med att åka in till skanssi för att föra in telefonen på reparation. Var ju o krascha rutan på ren för ca en månad sedan. Så ca två veckor får jag nu leva utan min iPhone. Under kvällen fick jag sprätt i benen så tog mig ut på en kort löprunda, 3,04km på 17,41min i medeltempo 5:49min/km. 
 
 
 
 

What's wrong?

Kan ni se det? De stora problemet på bilden? Bilden som är tagen precis efter jumppa timmen jag höll på jobbet ikväll.
 
Problemet är mina fixa ideer vad gäller färger på strumpor. I övrigt använder jag helst av allt strumpor i så granna färger som möjligt, med både roliga o söta figurer på. Men då de kommer till färgen på strumporna då jag tränar, då är hel VITT det enda möjliga alternativet. Och som ni säkert kan se på bilden är strumporna ROSA!! Och det är inte första gången som detta hänt under sommaren!
 
Imorn gemensam träning med laget igen, då är strumporna minsann VITA! :) Nu OS handboll på tv. Har blivt många sena kvällar/nätter hittils...
 
 

Testrunda i värmen

Vilken härlig dag de har varit idag alltså! Sommar sådär påriktigt. Men att springa i värme, det är nog inget för mig. Det har jag iofs tidigare oxå konstaterat.
 
Efter onsdagens träning har jag int haft nåra som helst känningar av knät, så bestämde mig att "trotsa värmen" och ändå ta mig ut på en testrunda. Dum som jag var sprang jag ju iväg varmaste tiden på dagen, hade Elin på cykel brevid som sällskap. Sprang iväg i ett tempo aningen snabbare än bekvämt, benen kändes rätt tunga men lyckades ändå hålla ett ganska jämt tempo hela rundan. Skrapa ihop 5.86km på 33.07 minuter i ett medeltempo på 5.39min/km. Vid ca 5km började knät ge sig till känna så en längre runda skulle inte i dagens läge varit möjlig. 
 
Så som det kändes idag börja jag funderare över hur fasingen jag skall ta mig under 2 timmar på kommande halvmarathon i slutet av september. Vilket är målet jag lade upp direkt efter HCR i våras. Men nu bör väl första målet vara att ta sig "smärtfritt" i mål efter 21,1km.
 
Kilomter för kilometer:
    Första 5:41
    Andra 5:22
    Tredje 5:41
    Fjärde 5:42
    Femte 5:38
    Sista 860m 4:59
 
Trötter efter 5.86km i 24graders värme ;) Töjning av ITB på bilden till höger.
 
Efteråt blev det igen ordentlig töjning av benen. Ett sätt att töja det iliotibiala bandet (ITB) är att ligga på sida, med den sjuka sidan uppåt. Ta tag i foten och dra den mot baken, skjut höften frammåt. Lägg den undre foten på de övre benet strax ovanför knät för ett tryck neråt. 
 
 

En "försiktig" start

Som sagt var det idag dags att testa knät, vad det går för för tillfället. Vågade ändå int lämna det helt åt slumpen så tejpade knät med kinesiotejp innan jag åkte iväg på träning. Då resten av laget for ut på en kort länk stannade jag kvar på gräsplanen o lunkade av o an, bara utifall att det skulle börja krongla. Visste int riktigt var jag stod för tillfället. Allt gick helt ok, nåra minimala känningar emmellanåt men inget som jag skulle stanna upp för. Först i slutet av träningen började det kännas lite mer, framförallt i spurterna, men envist kämpade jag ändå på till slutet. Efter träningen var jag noga med att töja benen ordentligt (framlår, baklår, vader och höftbojare, tom ITB fick sig en omgång).
 
För att helt veta hur knät reagerat på dagens träning får jag vänta på morgon dagen. Ännu känns det helt okej iallafall :) 
 

plus 200

Varje tisdag håller jag en sommarjumppa på jobb. Tanken är att jumppan skall hållas utomhus, sommarvädret i år har ju varit somde varit, och vi har varit åtminstone hälften av gångerna inne på grund av regn. Idag trots lite mulet och en regnhotande himmel blev vi ute trots allt. Tur hade vi, för då vi började packa ihop efter jumppan föll det nåra droppar. Fast det kom ju int mer vatten än det sen heller...
 
Idag blev det oxå behandling nummer två med tryckvågor för mitt löparknä, 2200 stötar den här gången och med ett högre tryck. Knät har annars blivit mycket bättre. Känner int av det då jag går och lever normalt. Har provat ta nåra löpsteg o även det har kännats ok, mer har jag int vågat testa ännu. Imorn är det genemsam träning med Handislaget, så tänkte försiktigt testa hur knät håller. 
 
 
 

2000 slag för löparknä

Fyra dagar efter långrundan på 31km och knät vill ännu inte sammarbeta. Trodde ju tidigare känningarna/smärtorna i knät kom från mitt samma gamla problemområde (övre leden mellan skenbene och vadbene, strax under knät). Men då symptomen känns lite väl olikt hur de brukar så har jag fått tänka om. Dessutom får jag int fram nåt med testerna. Var tidigare inne på att det möjligen är ett löparknä och det är högst troligt den rätta diagnosen i dethär fallet, suck! 
 
Löparknä som är en av de vanligaste skadorna för löpare karakteriseras av smärtor på utsidan av knät, smärtor som uppkommer speciellt vid löpning i nedförsbackar. Löparknä uppkommer av upprepade friktioner mellan lårbenets epicondyl (benknölen på utsidan av knät) och det iliotibialabandet (en tjock sen hinna,ITB). Vid överbelastning uppstår en inflammatorisk process runt frikstionsområdet. Friktionen sker helt normalt varje gång man böjer och sträcker knät. Orsakerna bakom ett löparknä kan bero på t.ex spänd ITB, svaga stabiliserande muskler i höft och bål, pronerade fötter och en felaktig löpteknink.
 
 
Tur i oturen är väl då att jag på jobb har möjlighet att försöka behandla mig själv. Normalt behandlas löparknä med bl.a tvärfriktioner, massage av ITB, töjning av ITB och träning av stabiliserande muskler i höft och bål. På senare tid har även tryckvågsbehandling/stötvågsbehandling börjat användas. Den som har bra minne kanske kommer ihåg att jag hade just den behandlingsmetoden som ämne för slutarbetet mitt. Med andra ord blev jag kvar efter jobb för att testa skjuta mig själv, behandlingen varar int så länge men ack o ve hur förbannat sjukt de tar. Är int de lättaste ti försöka hålla sig kvar på bänken samtidigt man själv skall hålla i applikatorn. AUTCH! 
 
AJAJAJ! Men de gick...

Dagarna efter trettien

Jaa-a måst säga att jag var mäkta förvånad, igår då jag vaknade, över hur fräscha benen egentligen kändes. För efter pärsen på fredagen trodde jag verkligen jag skulle få uppleva de värsta av värsta. Kändes lite smått i höfterna igår men inte nå dess mer. Allt som oftast brukar jag vara sjukast två dar efter ett ondentligt träningspass, men den här gången känns benen ännu piggare idag. Inga känningar i musklerna runt höften nå mer.
 
Det som däremot inte kännats sådär värst bra någondera dagen är mitt högra knä. Knät jag hade känningar i under rundan oxå. Huger till vid, i stort sett, varje steg. Värst är det nedför, oberoende om det är branta trappor eller en minimal nedförsbacke. Uppför känns det däremot ingenting. Är ju inget snack om saken att de är en överbelastningsskada det är fråga om. I ett skede hoppade tankarna till ett möjligt löparknä men högst troligt handlar det nog om samma problem/inflammation jag stridit med flera gånger tidigare.
 
Och från känningar i muskler och knäsmärtor till något heelt annat. Har idag för första gången provat på att sylta alldeles själv. Om man int räknar med lite telefonkontakt med mamma emellanåt ;) Testade på något jag hört och läst mycket om den senaste tiden. Nämligen att sylta rabarber. Verkar finnas otaliga sätt att kombinera smaker med rabarbern bl.a med jordgubbar, kanel eller ingefära. Valde ändå att testa på att göra en sylt med endbart rabarber. Två små burkar blev det så nu återstår de bara att se om jag lyckats, och ifall det faller mig i smaken :)
 

Gårdagens flopp och besvikelse

Som jag tidigare skrev var tanken att vi med M skulle ta oss igenom 30km i stort sett löpande. Men som nu planerna inte alltid går som de är tänkt. 
 
Efter jobbet laddade jag upp med en varm pastasallad innan jag packade mitt pick och pack och tog mig ut till M. Dricka bältet var naturligtvis med på gårdagens äventyr och fullpackat med energi och så vatten förståss. Efter förmiddagens regnskurar klarna det upp ordentligt till eftermiddag kvällen och solen värmde rätt bra från himlen under tiden vi var ute. 
 
Pigga i benen sprang vi iväg med vårt pick och pack i ett lugnt tempo. Som sagt mentalt låg tankarna på att klara 30 km och ca 4h hade vi räknat med att vara ute. Vi hade tom räknat med att gå emellanåt då det blir allt för tugnt. 
 
Första tian gick helt utan nåra problem, ännu vid ca 13km kändes det helt super. Vi sprang till största delen på grusvägar och jag började fasa för hur benen skulle reagera då vi övergår till asfaltsväg. Har annars inge problem att springa på asfalt (visst tycker benen bättre om sandvägar) men att byta underlag från ett till ett annat kan sätta sina spår ibland. Benen började kännas extra tunga vid 15 km, men det gick i vågor. Emellanåt känndes hur bra som helst, till dryga 19km då kilometrarna verkligen började kännas i kroppen. Men då vi ren kommit såhär långt var vi fast beslutna att först efter en fullföjld halvmara får vi ta gåpaus.
 
Vid halvmaran (21,1 km) blev det töjningspaus, mer energipåfyllning. Båda mina höfter skrek, det samma gällde högerknä. Ett annat problem var att vattnet började ta slut. Som sagt blev det varmare än vi trott. Vi fortsatte färden gående. Efter nån kilometer försökte vi oss på ett par löpsteg men benen skrek och för min del funkade det int alls, så vi fortsatte gående en bra bit. Efter ytterligare nån kilometer var det igen dags att prova springa, M var stark och skulle bra kunnat fortsätta men mina ben sa stopp.
 
Vi började oroa oss allt mer för vattnet som nästan var slut, men vid ca 26-27km knackade vi på hos M:s gamla bekanta och tur hade vi dom var hemma och därifrån gick vi iväg med helt fulla flaskor :) Härifrån fortsatte vi så att M sprang en bit, väntade in mig, gick en bit med mig och sedan sprang en bit igen. Jag ville så himla gärna springa själv oxå, och var så fruktansvärt besviken på min kropp. Och besviken på att jag drog ner tempot för M som skulle orkat mycket mer. Men det gjorde allt för ont, jävlar anamat/envisheten och gilla smärtan mottot var helt som bortblåst. Vet iofs jag har svårt fortsätta springa om jag börjar gå emellan, men såhär svårt trodde jag verkligen int det skulle vara.
 
Betade sakta men säkert av kilometer efter kilometer, tills vi ÄNTLIGEN efter 4h 19 min och 31 km bakom oss kom fram till slutmålet. Trött, sjuk och grymt besviken. Distansrekod visserligen, men inte så som planerat. För min del blev det 21,1 km löpning och dryga 10km promenad. 
 
Direkt efter vårt lilla äventyr blev det en gainomax och töjning av benen, för att sen avsluta kvällen på absolut bästa sätt med bastubad och snacks på det. Tortillachips med ost och maletkött i ugnen och en sallad på det.
 
Var det onsdagens handbollsträning som ändå satt i benen? Ovanan att springa med bältet? Knoppen och det mentala som int är starkt nog? Eller helt enkelt kroppen som är för svag? som gjorde det gick som de gick. Analysen är i full gång, men nu vet jag iallafall vad jag har framför mig i vinter om jag skall uppnå mitt stora mål. 

Post workout

Efter en dryg veckas oavsiktligt träningsuppehåll tror jag bestämt dagens träning med laget kommer kännas i benen imorn. Eller så kännsdet iallafall nu :) Blev en del spänst och muskel övningar, så lår, rumpa och vader fick jobba extra mycket. Förhoppningsvis känns benen piggare än någonsin på freda/lörda, då är tanken att slå distansrekord. Planerna ligger på 30km löpning, återstår att se hur det går :)
 
Efter träningen lade jag sedan upp färska jordgubbar med vaniljsås i skål, och njöt av ett gott post workout mellanmål. Finns det nå bättre på sommaren? NAM!
 
 

En snabbis...semester!!

Vart tar tiden vägen? Hinner int rikit med i svängarna. Midsommaren kom och gick, bjöd på både underbart sommarväder och ordentliga skurar. Firade Mommos 70års dag på midsommarafton och det var nog en jättefin dag och kväll! 
 
Men det bästa är nog att jag för tillfället är på SEMESTER, en kort en...men ändå ledigt :) Inledde semestern på fredagen efter arbetsdagen på bästa sätt genom att vara ut och springa en 12,78km runda. Varmt var det och den här gången hade jag dricka bältet med och börjar nog småningom lära mig springa med det oxå. I Lördags blev det sen en kort runda me Elin, då vi kom tillbaka till stuga avrundra vi sen med lite styrka. Blev utfallssteg, knäböj, vader, mage och rygg innan vi sen hoppa direkt i en varm bastu. Hur härligt som helst.
 
Imorn har jag tänkt sätta mig i bilen och köra ut till Dragsfjärd för att hälsa på en kompis, hoppas på vackert väder så man får njuta ordentligt. Solen har ju verkligen lyst med sin frånvaro hittils i sommar...eller är de ens sommar? Känns mer som höstrusk emellanåt. Nån enstaka varm dag har vi ju fått, men de e ju faktiskt juli ren!
 

Utelek

Har varit ett helt underbart väder hela arbetsveckan för att naturligtvis ti helgen gå åt andra hållet...Har fyllt veckan med fysisk aktivitet i stort sett varje dag :) Så skönt att få vara ute och röra på sig i det vackra vädre. Har bland annat vart på sportplan och tränat (med handislaget), helt annat än vad man är van vid med jätte kul. Varti på länk, promenad och sprungit i trappor :)


Har nyligen införskaffat ett drickabälte åt mig från camelback (bild kommer senare), och ångrade mig stort på onsdagen att jag inte hade med det på löprundan. Hade planerat en riktigt kort och snabb runda och tänkte bältet bara är i vägen. Blev istället en 8,76km runda och närmare slutet skulle jag gärna tagit nåra klunkar vatten. Bara att ta tjuren vid hornen och börja vänja sig vid bältet, lär behöva det i framtiden.


Annars skaffade jag oxå ett par nya länkkare åt mig under HCR, kunde inte låta bli då jag kollat in dom en tid och nu var de ordentligt nedsatta. Denna gång blev det ett par Asics Gel Kayano 18 (skorna på bilden ovan), super sköna på fötterna och känns som fötterna bara rullar fram då man springer. Är mer än nöjd över mitt byte från nike till asics förra sommaren, lär int byta tillbaka på en tid ivarje fall.


Flash mob!

Under maj månad har jag utöver allt annat program dessutom deltagit i lite hemlighetsmakerier och lite extra zumba övningar. I Lördags under Pargasdagarna var de så dags, Pargas första flash mob! Resultatet kan ni kika på i klippet här under. Trots lite ruskigt väder och inte så himla mycket folk på stan hade iallafall vi roligt, det är väl ändå huvudsaken :D

Mellan Åbo och Helsingfors

Här fortsätter det bara eka tomt, o det lär det nog göra tills maj månad är över. För just nu vill int tiden riktigt räcka till.

Min brors bröllop närmar sig med storm steg o det samma gäller OMI tenten. Försöker varje ledig minut läsa, vilket nu int lyckas till 100% men ändå. Dessutom skall både morsdagen o min systers födelsedag firas :)

Men just för tillfället ligger ändå fokus på morgondagen. För nu är det då dags igen, mitt fjärde halvmaraton o de blir helsinki city run i år igen :) Tyvärr har det int lovat så himla bra väder, men har lite olika varianter av löpkläder nerpackade i väskan...frågan e bara vilket skall man välja? Vill int frysa men att springa med för varma kläder är heller ingen hit...

Nu fram med OMI mapparna en stund 20.58 borde jag befinna mig på Helsingfors tågstation så har nåra lediga minuter att utnyttja!


Halvmara och OMI

Om två och en halv vecka skall jag springa Helsinki City Run, några veckor efter det skall jag tenta OMI:n. Är det då ett tecken att man borde göra nåt annat än sitta framför tv:n och kolla på serier om kvällarna då DVD spelaren tycks sagt upp kontraktet?

Borde ju ligga i full träning inför loppet nu, men den förbannade flunssan har hållit mig tillbaka i näst intill två veckor nu. Vill int annat än att vara fullt frisk till loppet (o gärna till inkommande måndags match) och har därför varit lite försiktig med att börja träna för tidigt igen. Är ännu lite småhostig men annars har jag inga symptom av flunssan mer, så idag tänker jag trotsa hostan och åka iväg på zumba ikväll. Pausen från zumban är redan 3 veckor! Dels på grund av flunssa men oxå pga jobb.

Men innan zumban är det nu bara att plocka fram OMI mapparna en stund och läsa, för antar det dels är det DVD spelarkraschen lär betyda.

Nummer ett, PIF-GrIFK

Efter en veckas träningspaus blev det så att inleda den här vecka med match igår kväll. Själv var jag riktigt taggad och hade massa överlopsenergi innan matchen. Blev en riktigt jämn match som tyvärr grani kammade hem vinsten i med två ynka mål tillgodo, 23-25. Var en sån match som är riktigt rolig att spela, inga direkta fulheter men ändå ett tufft spel. Själv är jag relativt nöjd med egna försvarsspelet, speciellt under slutet av matchen. I anfalls spelet finns det som alltid en massa att förbättra på, men har redan för länge sedan konstaterat att jag i grund o botten är en försvarsspelare.

Som jag tidigare skrev var oxå Elin med och spelade. Blev första dammatchen tillsammans, och förhoppningsvis blir det många fler :) Riktigt roligt och riktigt bra klarade hon sig! Hade dessutom ännu två b-flickor till med och spela. Flera av spelarna från grani var gamla lagkamrater från min tid i granitröjan, flera av spelarna har dessutom spelat med mestislaget för bara nån säsong sedan. Vilket visar på att vi definitivt int gjort nån dålig match :)

Vila "i form"

Träninguppehållet de bara fortsätter, blev ingen zumba på onsdagen och heller ingen handis på torsdakvällen. Träningsfri kommer dessutom helgen oxå att vara...allt för att vila mig "i form" för måndagens match. För då ska jag banne mig spela :) Så småningom börjar flunssan ge med sig, eller snuva har jag ju inte haft men hostat hostat o åter hostat. En torr jäklig hosta som oftast blivit värre mot kvällen. Rösten vandrade ju sina egna vägar under mitten av veckan men även den har börjat hitta tillbaka.

Lite handboll har det ändå blivit idag, nämligen på läktaren. Elin hade hemma match och laget bjöd på en riktig rysare. Det var spännande ändå till slutsignalen. Men det är ju faktiskt de matcherna som är roligast att spela, trots att man får sitta på helspänning på läktaren :) Vinst blev det sist och slutligen.


Med pipig stämma

Har inlett veckan med en ofrivilligträningspaus, men med en jäkla hosta och lätt flunssa igår var det inget snack om saken att jag sku stanna hemma från gårdagens handis träning. Hostade i stort sett hela gårkvällen vilket medförde att rörsten min tagit lite sina egna vägar idag. O för den som inte vet så innbär ju tisdagar för mig 2 jumppa timmar på jobb. För att spara både mig själv och rösten tog jag till "latmans" passet idag...nämligen cirkelträning. Menar int att det för deltagarena skulle vara något lättare eller mindre effektivt, men för mig som bara står på sidan och håller reda på tiden och att deltagarna gör rätt :) Behövs ju heller inte så himla mycket planering för det.

Annars, söndagens match
gick tyvärr inte så himla bra, fick stryk med kanske lite väl fula siffror. Kunde verkligen sett bättre ut. För mig kändes de ju nästan som en helt ny säsong, ni må tycka jag sagt det många gånger...men 4 månadet är ju typ lika långt som sommaruppehållet...Men nog snackat om det, på månda blir det match igen :) Ser verkligen fram emot att få möta lite gamla bekanta från Grani!

Tidigare inlägg
RSS 2.0