Nervositeten stiger
Det är med en skräckblandad förtjusning jag ser fram emot morgondagen. Det är ju imorgon jag skall ta mig igenom en bana på 21,1 km, dvs ett halvmaraton. Förhoppningsvis klarar jag hela loppet med löpsteg, men kan inget lova. Jag vill, men uppladdningen har kanske inte varit 100% så som jag tänkt mig. Möjligtvis borde jag sprungit lite mer i sommar än vad jag gjort. Dessutom har jag hamnat vila lite på en vecka pga en försträckning i framlåret. För att ändå förbereda kroppen på morgondagens utmaning tog jag mig ut i löpspåret idag, en kort långsamrunda. Låret är det inte mera någå problem med.
Min kompis som jag skulle springa med har dragit på sig en skada och kommer tyvärr inte till start. Men snäll som hon är kommer hon följa med mig till Esbo imorgon och dessutom vänta på mig där :) Hon har psykat mig till att klara det. Min envishet är enligt henne allt för stor för att jag skulle ge upp i första taget :) Så nu får ni önska mig lycka till...hoppas jag alls kommer få en blund i ögonen inatt.
Min kompis som jag skulle springa med har dragit på sig en skada och kommer tyvärr inte till start. Men snäll som hon är kommer hon följa med mig till Esbo imorgon och dessutom vänta på mig där :) Hon har psykat mig till att klara det. Min envishet är enligt henne allt för stor för att jag skulle ge upp i första taget :) Så nu får ni önska mig lycka till...hoppas jag alls kommer få en blund i ögonen inatt.
Jag efter Naisten10 i Maj 2010
Kommentarer
Postat av: Michaela
Nu har du säkert klarat av det redan eller är på god väg :D
hoppas det gick vägen!
Postat av: Linda
Sprang i mål vid 16 tiden på tiden 2.30.32 :) Så jag klara de o måst säga att jag nog är helt otroligt stolt över mig själv för tillfället :)
Postat av: minna
nu först läser jag här... har inte varit inne på min blogg på ett tag...
du klara det, din envishet vann nog :D
Trackback
